Marcello Bergamo Cup

Tre tävlingar i Danmarks troligtvis mest kuperade område är nu över och jag är återigen påväg hem till Sverige igen. Att det kunde vara så kuperat i det tillsynes platta landet trodde jag inte! Blåsigt var det också, men det var ju ingen nyhet direkt. 

Till start var vi en enda stor damklass och där var det riktigt hårt motstånd med flera starka lag, bland annat proffslaget Velo concept, som är ute i världen och kör world tour tävlingar. De höll verkligen farten uppe och gjorde attack efter attack. Det blev tre riktigt tuffa dagar och jag fick mig en rejäl genomkörare! Och inte bara det, jag lyckades även få med mig några fina resultat!

Första dagen gick inte särskilt bra dock. Benen var sega från den långs bilresan ner dagen innan så det fanns inte alls särskilt mycket pang i benen. Att vi även skulle åka 10 mil vilket jag aldrig gjort förr, gjorde inte direkt saken bättre…


Dag två rullade på fint och jag lyckades komma 7a i spurten, men slutade 8a den dagen då en tjej redan stuckit iväg. Bästa junis blev jag också så jag tog över den gröna ungdomströjan!


Sista dagen gick bäst av dom alla! Vi körde tre varv på en bana där vi körde upp för Pøt Mølle bakken som är en av Danmark största backar. Var lite orolig hur det skulle gå för mig upp där, men jag bet mig kvar! Inför spurten så bara chansa jag. Kom in i sista kurvan med högre fart än dom andra å så fortsatte jag att köra. Dock så drog jag igång den liiite tidigt. Kändes som jag aldrig närmade mil mållinjen. Vi var tre stycken som spurtade om tredje platsen (två stycken hade redan stuckit iväg) och jag var såå nära att ta den, det var supertight mellan oss tre! Jag orkade inte riktigt hålla undan hela vägen så slutade därför på en fjärde plats, tvåa i spurten, på denna avslutande etapp av Marcello Bergamo Cup. Men jag är supernöjd! Segare i juniorklassen blev jag också!


Nu är det bara att fortsätta med träningen och tagga SM som står näst på tur!

Tour de Himmelfart 2017

Mitt sista Tour de Himmelfart avgjordes nu under helgen som var. Eftersom tiden inte står stilla så är jag tyvärr för gammal nästa år då denna fina tävling bara går upp till juniorklassen. 

5 tävlingar på 3 dagar gör att denna tävling är bland de tuffaste, motståndet är även hårt med åkare från Danmark Norge och Holland. Att vara uppe i toppen på varje etapp var därför väldigt tufft. 

Men jag inledde bra! Den första etappen var ett kortare linje och jag gick på direkten med i en utbrytning med tre vassa tjejer. Med den kvaliteten på åkare visste jag att den kunde hålla ända in till mål. När det sen var dags för spurt om backtröjan efter ca 1 mil, så vet jag inte riktigt vad jag gjorde. Satt å tänkte på annat helt enkelt. Jag och en annan tjej var inte alls med på noterna när de två andra tjejerna stack iväg. De fick en lucka som var omöjlig att täppa igen. Speciellt när jag fick försöka göra det helt själv då den andra tjejen vägrade gå upp och hjälpa till. Därför blev vi tillslut inhämtade av klungan och där gick det sen i snigelfart ända tills det var dags för spurt där jag korsade mållinjen som nummer 2, men 4a totalt på grund av tjejerna i utbrytningen. 



Etapp 2 var GP. Jag hade egentligen ingen plan med loppet, men under tävlingens gång, när de ringde i klockan och det var dags för spurtvarv så tänkte jag ”varför inte”. Spurtade därför hem de båda spurterna och tog över ledningen i poängtävlingen och fick med mig poängtröjan! Trots att jag ödslade massa energi på dessa spurter så lyckades jag ändå komma trea i den slutgiltiga spurten!



Dag två bestod först av ett tempo som gick rätt bra! Jag var betydligt mycket närmare dom i toppen än vad jag brukar vara, så resultatet blev bättre än vad min känsla visade. Dock så var det lite surt när jag fick reda på att jag kom 4a och bara 14 sekunder från pallen…


På eftermiddagen var det kriterium och där gick jag återigen för poängtävlingen. Blev 2a båda gångerna i de två spurterna men i den avgörande spurten om dagens resultat sabbade jag det totalt genom att ligga helt fel de sista 100 metrarna… ingen topplacering direkt. 

Sista etappen var nog den tråkigaste tävlingen jag någonsin har kört. Farten var skrattretande långsam och ingen ville gå upp i täten. Jag tog på mig ganska stort ansvar och gick upp för att dra, nån måste ju hålla farten. Det var även två spurtvarv av de fem som vi körde. Jag ledde den tävlingen och jag visste att jag var tvungen att vinna en av dessa spurter, eller komma 2a i bägge, för att ta hem segern i poängtävlingen. Hon som låg tvåa i denna tävling hade full koll på detta och med hjälp från hennes lagkompis, som inte ens hade samlat ihop några poäng tidigare, så gjorde de båda allt för att jag skulle bli trea… om jag skulle lyckas behålla min poöngtröja så var jag tvungen att vinna nästa spurt. Men då hon är Nederländernas superspurtare och även mästarinna i landet, så var jag tvungen att vika ner mig mot henne och hon tog ifrån mig min tröja med bara några centimeter och ett ynka poäng… surt. Efter fyra tävlingar var inte benen riktigt på topp så korsade mållinjen som 5a denna sista etapp.  

5a i totalen, hade hoppats på bättre men jag är ändå ganska nöjd. Hade ju helst velat lämna Tour de Himmelfart med poängtröjan men jag får helt enkelt träna mer på min spurt, och får väl gratulera hon som vann den och även säga att hon har en schysst teamkompis. 

Imorgon, fredag, beger jag mig ner till Danmark igen! Hoppas på nya framgångar under Marcelo Bergamo cup!

Vi hörs!

Tävlingar i Skåne

En helg i Skåne med ett tempo- och linjelopp har passerat och för att kort sammanfatta det kan jag väl säga att det blev 2/2 segrar!

Tempoloppet var på hela 30 km och det är en distans jag inte alls är van med. Svårt att veta hur man ska disponera krafterna och hur hårt man klarar av att gå ut för att orka med alla kilometer. Jag startade sist, gick ut superhårt och efter ca 12 km låg jag först och hade tagit in totalt 2 minuter. Om det var bra eller dåligt att göra så vet jag inte, efter ungefär 15 km var jag i alla fall död och stod nästan stilla. Men jag var i alla fall inte ensam om att vara det vid denna punkt, har den kraftiga kant- och motvinden att skylla på. 


Dagen efter var det linjelopp som var en deltävling i swe-cup och även en dansk cup. Därför var det ett stort och tufft startfält med en massa danskar, dock inte juniorer men vi startade ju såklart med dameliten. Jag fightades med dom och fick till ett bra lopp! Det var blandad fart från start till mål! Ibland gick det superfort och det var riktigt kämpigt, men aldrig så att jag höll på att tappa klungan, så jag kände mig ändå rätt stark! Sen kunde det även gå fruktansvärt långsamt, nästan så att vi tippade omkull. Lite komiskt. Men det var framförallt där det var supermycket kant- och motvind, jag ville inte dra och hålla farten uppe där och det ville ingen annan heller. Det var ändå ett kul race men i spurten var det sega ben efter 90 kilometer och det var svårt att spurta mot eliten med min juniorutväxling. Fick ändå en hyfsad placering bland eliten men huvudsaken var ju att jag inte hade nån junior framför mig!

Jag stannade kvar i södra Sverige två dagar för att idag, onsdag, åka ner till Danmark för Tour de Himmelfart!


Skandis-GP

Hej gott folk!

I söndags var jag och snurrade runt inne i centrala Uppsala då Skandis-GP gick av stapeln där. En del kullersten och även en riktigt jobbig backe på några 100 m gjorde att detta lopp var riktigt tufft! Då vi bara var tre juniorer så fick vi starta med dameliten. Tanken är ju att vi bara ska köra med dom, men det är klart jag kör mot dom! Eliten blev mina konkurrenter och det var dom jag försökte hänga på. Det var superduperjobbigt och den där backen gjorde att jag trodde att jag skulle bli avhängd varje varv, men jag bet mig kvar! Jag var helt död när vi hade kört 7 varv och då var det ”bara” 8 varv kvar. Men jag hittade lite nya krafter och det stod inte på förrän vi var inne på sista varvet. Trampade på i spurten och korsade mållinjen först av dom i min klunga, dock hade två stycken redan stuckit iväg precis i början och ytterligare två fick en liten lucka sista varvet. Så därför slutade jag på 5e plats i damelit, men segrare i juniorklassen! Och eftersom det var en swe-cup så tog jag även över ledningen i den tävlingen.

Näst på tur står tävlingar i Skåne och därefter är det dags för Tour de Himmelfart i Danmark.

Grand Prix & Göteborgsgirot

Sverigepremiären för denna säsong ägde rum i Göteborg nu i helgen som var: Göteborgsgirot Prioritet Grand Prix och Göteborgsgirot 140 km, och det blev en tävlingshelg med lite blandade känslor på cykeln. 

Första dagen gick riktigt bra! Jag var med och krigade framme i toppen tillsammans med Sveriges damelit och även dom absolut vassaste från Danmark. Loppet gick runt runt på Avenyn i Göteborg i ca 30 minuter innan det var dags för spurt. Jag var bra krispig på slutet och låg lite långt bak vilket resulterade i att jag inte kunde vara med och kriga om topplaceringarna. Tog mig i mål som 5a av de 25 startande, vilket ändå är helt godkänt!Dag två gick däremot åt skogen… För första gången i mitt liv skulle jag tävla 140 km. För mig är det långt, riktigt långt. Jag stod på startlinjen och hade en relativt bra känsla. Benen var lite sega från dagen innan och dom var lite extra möra också för att jag inte trampade ur efter loppet. Men jag tänkte inte så mycket på det. Vi rullade iväg, dam- och herrelit tillsammans vilket gjorde att farten var superhög. Jag höll mig med i klungan rätt enkelt men sen tog det bara stopp, både i kropp och knopp. Svårt att förklara, men någonting hände med min hjärna. Fick hjärnspöken. Min motivation föll till botten och det var inte längre kul att cykla. Och när det kändes som det gjorde i benen när jag hade 10 mil kvar så var det svårt att hålla motivationen och det positiva tänkandet uppe. När hjärnan säger nej är det verkligen kört…det är den som styr allt. När jag sen fick syn på pappa efter 45 km så tacka jag för mitt korta deltagande i Göteborgsgirot för denna gång. 
Jag hade inte riktigt tänkt mig att det skulle gå som det gjorde och nu i efterhand ångrar jag att jag klev av. Jag hade garanterat orkat hela vägen men då måste ju motivationen vara med också. Det var inte min dag helt enkelt. Man har sånna ibland. Bara att bryta ihop och komma igen! 

Omloop van Borsele 2017

Ytterligare en tävlingshelg nere i Nederländerna med landslaget är avklarad, men denna gång fick jag inte med mig något toppresultat som jag hoppades på…

Omloop van Borsele drog igång med ett tempolopp, årets första för min del. Såhär i början har jag svårt att hitta ett bra flyt där jag kan driva på, det brukar bli bättre desto längre in i säsongen jag kommer. Jag gjorde inte superdåligt ifrån mig, men det var inte heller ett resultat att hurra över direkt.

De två linjeloppet på 72 km såg likadana ut för min del. Jag gjorde det bra under loppets gång och låg hela tiden långt fram. Jag lyckades hålla mig kvar i toppen trots att vi var nästan 140 till start. Förra året hade jag stora problem med att positionera mig i klungan men jag har blivit sjukt mycket bättre på det genom att jag blivit tuffare i klungan. Lyckades även gå med i en utbrytning sista dagen men då det var hård kantvind och vi bara var tre stycken så blev det tufft och klungan rullade ikapp oss efter kanske 10km. 

I båda spurterna så ville jag så mycket mer men det var verkligen inte mitt upplopp. Det var smalt och trångt, gick superfort och cyklister överallt. Det var omöjligt att ta sig fram. Rullade in med klungan men inte alls på en placering som jag är nöjd med. Allt kan hända i en spurt och det gäller även att ha lite tur, vilket jag inte alls hade denna gång. Aja, nya tag! 

On the road again!

För lite mer än en vecka sedan kom jag hem från Nederländerna, och jag hann inte vara hemma länge innan det var dags att sätta sig i bilen igen. Och denna gång bär det av ner till…Nederländerna, igen. Mycket åkande fram å tillbaka men det är helt klart värt det med tanke på att jag ska få dra på mig landslagskläderna igen! En ny Nations Cup står på tur och jag är galet taggad, speciellt med tanke på hur det gick senast!

Tre tävlingar- fredag, lördag och söndag väntas, så nu håller vi tummarna!

Just det, höll nästan på att glömma; ett nytt paket från Oakley har nyligen kommit! Vad skulle jag göra utan dem?! Supergrymma glasögon på alla sätt, både cykel- och vardagsbrillor. Lite synd bara att jag inte får använda dem nu när jag är med landslaget, för då är det Poc som gäller!

På återseende, Hej svejs!:)