Assen!

Okej, var ska jag börja? Allting började med att vi kom fram till den Holländska staden Assen på söndagskvällen efter sisådär 20h bilresa. Att sitta i bil så länge är både fysiskt och psykisk jobbigt så jag var lite smått orolig över hur kroppen skulle kännas dagen efter när European Assen Tour skulle dra igång. Som tur var så inleddes tävlingen med en kort prolog så den långa bilresan hann aldrig kännas av i kroppen, snarare tvärtom. Kroppen fick ett wake-up call och en liten kick av den ynka 1,3 km korta banan. Jag var riktigt laddad inför denna etapp för jag vet att jag är ganska explosiv, men när det blåste upp till storm någon minut innan jag skulle starta så försvann detta tänk och förvandlades istället till ilska: att jag alltid ska drabbas av sådan otur… Halva startfältet hann starta i torrt och fint väder så förutsättningarna blev inte alls rättvisa. Jag blev lite feg i de hala kurvorna då jag kände att bakhjulet höll på att tappa fäste och var nära på att glida omkull. Tog mig ändå i mål på en 29e plats av alla de 68 startande och det var riktigt tight! Bara några få sekunder mellan alla och flera var även inne på samma sekund. 

Dag 2 bestod av ett GP-lopp där vi snurrade runt runt i 22 varv. Det som är typiskt med sådana här stora tävlingar är att det är full gas direkt från start och ända in i mål. Inte lugnt å sansat här inte! Jag hängde med bra, hade hyfsad position i klungan hela tiden men jag fick inte riktigt till den spurt som jag önskat och slutade därför på plats nummer 27. 

Etapp 3 var ett linjelopp på 62km och, eftersom jag befinner mig i Holland, så är det riktigt platt och mycket kullersten. Vädret var inte på topp så det blev som såpa i varje kurva. Och sen kom vi fram till en väg, som jag inte ens skulle kalla för väg. Det var inte direkt anpassad för en landsvägscykel, utan mer för en mountainbike. Det var en smal pavé med lera överallt och kullerstenar som mer var ojämna små stenar med lera och grus mellan. Det skakade något så sjukt och det bara skramlade i cykeln. Jag hängde med tätklungan hela vägen fram till detta parti. Gruppen blev väldigt uppsplittrad och tråkigt nog låg jag för långt bak och vägen var för smal så jag kunde därför inte gå om när personerna framför mig tappade. När denna dåliga väg, eller kanske ska jag kalla den för skogsväg, tog slut och vi kom ut på vanlig asfalt igen så kändes det som att man flög fram! Jag hamnade i en egen liten grupp och vi försökte jobba ikapp täten men samarbetet var inte direkt det bästa så vi lyckades aldrig komma ikapp. Trots att vi var 1 minut efter täten så ville man ju ändå spurta såklart! Blev 3a i min 12-manna grupp och slutade på en 22a plats. 

Halva tävlingen är nu över, bara 3 kvar, och imorgon väntas tempo där jag hoppas att jag får till ett minst lika bra lopp som senaste tempot jag körde. Jag är laddad och hoppas att jag kommer stiga i totalen efter imorgon!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s