European Junior Cycling Tour Assen

I lördags avslutades den 6-dagars långa tävlingen European Junior Cycling Tour Assen, och efter en väldigt lång bilresa kom jag hem till Sverige dagen därpå. I mitt förra inlägg skrev jag om etapp 1-3 så nu är det dags att berätta hur etapperna 3-6 gick!

Jag var ju riktigt besviken efter etapp 3 på grund av min värdelösa position i klungan som gjorde så att jag tappade täten och hamnade minuten bakom. Inför den fjärde tempoetappen så ville jag ha revansch och visa att jag faktiskt är med i matchen! Jag var otroligt motiverad och psyket var på topp då mitt självförtroendet inför tempo har ökat rejält efter mina senaste tempolopp. Jag hade sånt driv, sånt flyt. Allting klickade! Blev en 5e placering vilket innebar att jag tog in en hel del på de framförvarande och klättrade även upp några placeringar i totalen!


5e etappen gick bajs. Jag blir så arg på mig själv över att jag hela tiden ligger så långt bak i klungan. Jag orkar ligga där framme men ändå så gör jag inte det. Det är svårt och det krävs mycket teknik för att lyckas med det och det är kunskap som jag ännu inte samlat på mig tillräckligt… Men det kommer nog så småningom!


5 tuffa tävlingsdagar känns rejält i kroppen men än var det inte slut. Den 6e och sista etappen var den mest händelserika av dem alla. 6 varv på en lite kortare bana med några kurvor och smalare väg gjorde att det hände en del. Först så var jag tvungen att åka ut på gräset för att undvika en krasch men något varv senare var det jag som låg på marken… Jag körde ner på sidan av vägen i en kurva då det inte fanns tillräckligt med utrymme på vägen. Det var fullt med lera och en hög kant för att komma upp på asfalten igen vilket gjorde att det tog tvärstopp för mig och jag dunsade ner på marken. Det enda jag hann tänka när jag satt där var att ”nu kör alla in i mig”. Alla förutom en tjej hann bromsa och körde runt mig. Jag klarade mig väldigt bra och innan jag visste ordet av det satt jag redan på cykeln, översvämmad av adrenalin, och försökte komma tillbaka till klungan igen. Jag kände en liten smärta i huvudet där jag troligtvis fick denna tjejs styre, pedal eller sadel. Med hjälp av en bil som jag låg bakom så lyckades jag komma tillbaka till klungan när det bara var ett varv kvar. Jag var helt slut efter att ha maxat flera kilometer för att komma tillbaka men i spurten gick det ändå ganska bra, blev en 15e plats. 

Efter målgång så kände jag mig yr och illamående vilket är ett tydligt tecken på att jag troligtvis fick mig en lättare hjärnskakning. Hjälmen var även spräckt… 


Visst finns det saker jag hade kunnat gjort bättre men allt som allt så är jag nöjd med denna vecka i Nederländerna. Jag slutade på en 15e plats i totalen av de 68 startande tjejerna. Det har varit superkul att vara iväg med landslaget och det är alltid lika kul att ställa upp i ett race med Sverigedräkten! 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s